Fråga vilken norrlännings om helst. Ett av de absolut bästa sätten att uppleva vintern på är på snöskoter. Innan du kan ut och köra måste du dock ha ett så kallat snöskoterkort. Det korrekta namnet är ”förarbevis för snöskoter” men snöskoterkort används i dagligt tal. För att få ta kortet måste du vara minst 16 år och gå en utbildning hos en godkänd utbildare. Det är Transportstyrelsen som godkänner företag som vill undervisa i snöskoterkörning. Utbildningen består av två delar, en teoretisk och en praktisk del.

Snöskoterkort ett måste för att få köra privat

 

Den teoretiska delen av utbildningen för att ta snöskoterkort består i att du måste lära dig alla regler som gäller samt klara ett kunskapsprov. Sen kommer den roliga delen, ut och övningsköra. Du får inte övningsköra privat utan det måste ske i de godkända utbildarnas regi. Efter godkänt kunskapsprov kan du köra upp direkt. Klarar du dig så skickar utbildaren en ansökan om förarbevis till Transportstyrelsen. Du kan dock ut och köra på en gång så länge du har ID-handling med dig. Man får inte köra snöskoter utan förarbevis med ett undantag. Har du körkort eller traktorkort får du köra om du anmäler dig till ett organiserat skotersafari.

 

Som svensk är du säkert medveten om att vi här i Skandinavien har en något annorlunda syn på vad man får göra och inte göra i naturen. I andra länder finns en mer rigid inställning till äganderätt, där du normalt inte har tillåtelse att övernatta på någons mark. Det kan du – med vissa villkor – göra i Sverige. Det kallas för allemansrätten, och det ger dig rätt att vistas på mark utan att be markägaren om lov. Det gör att du exempelvis har rätt att paddla kanot eller gå i skogen, enligt allemansrätten. Du får till och med plocka bär och svamp och ta hem dina förtjänster, och om du skulle vilja övernatta är praxis att det går bra att sova en natt i tält eller under bar himmel.

 

Allemansrätten är numera inskriven i den svenska lagen och därmed har du lagen på din sida om du skulle stöta på problem, men du som vandrar i skogen och drar nytta av rätten har ett stort ansvar på dig att visa hänsyn. Grundregeln är att inte störa eller förstöra, och det innebär att du inte får lämna varaktiga spår – exempelvis förstörda träd eller skräp – och du får inte heller vara för högljudd eller respektlös mot djur, natur och boende i närheten.

 

Allemansrätten brukar ofta sägas vara unik för Skandinavien eftersom det i Norge och Finland finns liknande lagar. I Sverige är den till och med inskriven i grundlagen – i ett tillägg till Regeringsformen från 1994 står det att alla ska ha rätt att vistas i skog och mark. Att alla nordiska länder skulle ge samma skydd åt naturälskare är dock en myt. I Danmark finns det exempelvis ingen allemansrätt alls, och tillgången till skogen är betydligt hårdare reglerad. Där krävs det att skogen är statlig för att du ska ha laglig rätt att vistas i den; i annat fall behöver du ha tillstånd från skogsägaren.

 

Liknande regler finns i England och Skottland, men i dessa länder har det mer och mer skapats en opinion för att fler ska ha möjlighet att ge sig ut i naturen på ett enkelt och praktiskt sätt. Ett land som Tyskland följer i stort den svenska allemansrätten, med skillnaden att den inte är inskriven i någon grundlag.

 

Allemansrätten har dock blivit föremål för diskussion sedan det har kommit rapporter om att rätten missbrukas. Det handlar ofta om bärplockarföretag som väljer att exploatera mark som de inte äger och systematiskt rensa det på bär – för att sedan hänvisa till allemansrätten när markägaren protesterar. Därför menar vissa debattörer i dag att allemansrätten behövs ses över och ge markägare ett starkare skydd mot missbruk av lagen.