Sverige är i många avseenden ett unikt land. Tack vare vårt geografiska läge kan vi erbjuda attraktioner och fenomen som andra länder bara kan drömma om. Vi har de mest uppenbara exemplen som norrsken och underbart naturlandskap, och så har vi förstås midnattssolen. Sveriges avlånga form gör att vi i de norra delarna av landet har möjlighet att bevittna fenomenet midnattssol, som innebär att solen aldrig går ner. Det är en upplevelse som får långväga besökare att fascineras, och för lokalborna på de nordligaste breddgraderna är det någon som aldrig upphör att sprida glädje. Efter en lång, mörk vinter är midnattssolen belöningen för alla norrlänningar, och under sommaren får de tillbaka alla missade soltimmar under vintern i form av flera veckor i sträck där solen aldrig går ner.

 

För en besökare från sydligare platser kan det verka nästan mytologiskt, men midnattssolen är i högsta grad verklig och den återkommer lika punktligt varje år – och det gör turisterna också. Städer som Kiruna och Jokkmokk har under de senaste decennierna insett vilken stor marknadsföringspotential som finns i midnattssolen, och det har gjort att ryktet har spridit sig till alla världens hörn. Numera kommer turister med hemvist i alltifrån USA till Japan för att se midnattssolen i norra Sverige. Just Kiruna har blivit ett populärt resmål för solturister, och i och med att hela sommaren är ljus – även de perioder som inte har midnattssol – så har turistbyrån myntat uttrycket ”100 dagar utan natt”.

 

För att midnattssol ska kunna inträffa krävs det att platsen i fråga ligger norr om polcirkeln. Polcirkeln skär rakt igenom Norge, Sverige och Finland och fortsätter sedan jorden runt. På många ställen i Sverige finns det platser och stigar som är optimerade för att dra så mycket nytta som möjligt av midnattssolen. En sådan plats är Midnattssolsstigen i närheten av Luossavaara. Den är 4,3 km och om du går den på sommaren är du garanterad en glimt av den berömda midnattssolen.

 

Att vi svenskar är soldyrkare är ingen hemlighet, men solen har också sina nackdelar. När du ska sova är en sol som sticker i ögonen irriterande, och det kan också störa upplevelsen när du tittar på tv eller arbetar med datorn. Därför kan det vara bra att investera i ett solskydd, som ser till att du bara släpper in solen när du själv väljer det. Haga Solskydd är experter på området och kan se till att du får ta emot solstrålarna på dina villkor.

Få saker är lika intimt förknippat med Norrland som hjortron. Skåne har sin spättekaka, Öland har sina kroppkakor – och i Norrland är det just naturens guld som representerar en hel landsända. Trots att det vanligtvis betraktas som ett norrländskt bär växer hjortron faktiskt över hela landet, med Öland som enda undantag. Anledningen till att hjortron blivit så synonymt med bär i Norrland är troligen att den trivs bra i det norrländska klimatet. Plantan klarar av mycket låga temperaturer och på så sätt är den en optimal växt för bistra norrländska nätter. Dessutom växer den som bäst i fuktiga marker, och det råder det ingen brist på i norra Sverige.

 

Plockningssäsongen är under sommaren, och då är det många som ger sig ut på jakt efter guldet. I maj kan man börja se de första hjortronen i södra Sverige, och ett par månader senare finns de även i de norra delarna av landet. Numera är det inte så många som försörjer sig på hjortronplockning, men ända fram till ett halvt sekel sedan var hjortronskörden en viktig del av ekonomin i många byar. Då såldes hjortronen från dörr till dörr och de som hade samlat in bären fick förhoppningsvis en bra förtjänst eftersom åtgången var strykande.

 

Hjortronens stora popularitet beror inte bara på dess speciella smak. I bäret finns det också massor av nyttiga ämnen som bidrar till att hålla dig frisk och ge dig alla vitaminer du behöver. Senare forskning har bekräftat det som norrlänningar har vetat i alla tider: att hjortron är en utmärkt näringskälla. Hjortron innehåller exempelvis höga halter av ellagitanniner, vilket den har gemensamt med liknande bär som hallon och jordgubbar. Den har också en hög procent omega 3-fetter, som vanligtvis finns i till exempel fisk och som är bra för din kropp.

 

Hjortron är inte alldeles enkelt att plocka, och det bidrar till att den ses som en exklusivitet. Medan jordgubbar kan massproduceras i stora trädgårdsland krävs det lite mer ansträngning om man vill ha de där hjortronen som verkligen smakar Norrland. För att hitta de bästa platserna för hjortronplockning krävs det normalt god lokalkännedom, och om du har turen att springa på en hjortronmyr kan du skatta dig lycklig.

 

Att plocka bären är dock mer arbetsamt jämfört med lingon och blåbär eftersom varje hjortron växer individuellt, och du kan därför inte fånga upp dem i klasar. Det gör belöningen desto större, och om du bjuder på hjortron under en middagsbjudning vet gästerna att du bjuder på en riktig delikatess.

 

Som svensk är du säkert medveten om att vi här i Skandinavien har en något annorlunda syn på vad man får göra och inte göra i naturen. I andra länder finns en mer rigid inställning till äganderätt, där du normalt inte har tillåtelse att övernatta på någons mark. Det kan du – med vissa villkor – göra i Sverige. Det kallas för allemansrätten, och det ger dig rätt att vistas på mark utan att be markägaren om lov. Det gör att du exempelvis har rätt att paddla kanot eller gå i skogen, enligt allemansrätten. Du får till och med plocka bär och svamp och ta hem dina förtjänster, och om du skulle vilja övernatta är praxis att det går bra att sova en natt i tält eller under bar himmel.

 

Allemansrätten är numera inskriven i den svenska lagen och därmed har du lagen på din sida om du skulle stöta på problem, men du som vandrar i skogen och drar nytta av rätten har ett stort ansvar på dig att visa hänsyn. Grundregeln är att inte störa eller förstöra, och det innebär att du inte får lämna varaktiga spår – exempelvis förstörda träd eller skräp – och du får inte heller vara för högljudd eller respektlös mot djur, natur och boende i närheten.

 

Allemansrätten brukar ofta sägas vara unik för Skandinavien eftersom det i Norge och Finland finns liknande lagar. I Sverige är den till och med inskriven i grundlagen – i ett tillägg till Regeringsformen från 1994 står det att alla ska ha rätt att vistas i skog och mark. Att alla nordiska länder skulle ge samma skydd åt naturälskare är dock en myt. I Danmark finns det exempelvis ingen allemansrätt alls, och tillgången till skogen är betydligt hårdare reglerad. Där krävs det att skogen är statlig för att du ska ha laglig rätt att vistas i den; i annat fall behöver du ha tillstånd från skogsägaren.

 

Liknande regler finns i England och Skottland, men i dessa länder har det mer och mer skapats en opinion för att fler ska ha möjlighet att ge sig ut i naturen på ett enkelt och praktiskt sätt. Ett land som Tyskland följer i stort den svenska allemansrätten, med skillnaden att den inte är inskriven i någon grundlag.

 

Allemansrätten har dock blivit föremål för diskussion sedan det har kommit rapporter om att rätten missbrukas. Det handlar ofta om bärplockarföretag som väljer att exploatera mark som de inte äger och systematiskt rensa det på bär – för att sedan hänvisa till allemansrätten när markägaren protesterar. Därför menar vissa debattörer i dag att allemansrätten behövs ses över och ge markägare ett starkare skydd mot missbruk av lagen.