Nationalparken i Abisko är en av Europas äldsta, området ligger i Lappland och blev skyddat redan 1902. Idag är det en välbesökt park och ett av Sveriges mest välkända naturmotiv kommer härifrån. Det är den karaktäristiska Lapporten som synts på många tavlor och vykort. I Abisko kan du verkligen njuta av naturen året om. Det finns massor av aktiviteter att ta del av, sommar som vinter. Det är lätt att ta sig till nationalparken som ligger cirka 10 mil från Kiruna stad, med andra ord behöver du inte vara en utpräglad fjällvandrare för att upptäcka skönheten hos denna fjällpärla.

Den populära Kungsleden

Under de snöfria perioderna är det otroligt fint att upptäcka Abisko till fots. Det finns flera vandringsleder som sträcker sig genom området. Den mest kända av dessa är Kungsleden. Kungsleden är en lång vandringsled som sträcker sig cirka 45 mil genom flera välkända områden och nationalparker. Svårighetsgraden på strapatserna varierar beroende på vilken sträcka du väljer. Sträckan genom Abisko är lätt att vandra och tillhör en av de mest populära. Naturvårdsverket har dessutom som mål att tillgängligheten i nationalparkerna ska förbättras och därför avsätts mer pengar till att rusta upp vandringslederna. I Abisko finns idag sträckor som enbart tar en halvtimme att vandra, och då hinner besökaren ändå få en hisnande naturupplevelse.

Lapporten och andra sevärdheter

I Abisko nationalpark finns det flera sevärdheter att ta del av. Den mest kända är givetvis Lapporten som är dalgång mellan de två fjällen Nissuntjårro och Tjuonatjåkka. Denna port mellan de två topparna är flitigt fotograferad bland besökarna. Under senhösten och vintern kan du dessutom gå en kurs hur du på bästa sätt fotograferar norrskenet som flammar under kalla och klara nätter över Lapporten och nationalparken. Abiskos fauna och flora är spännande med flera sällsynta växter och arter. Har du tur kan du få se den sällsynta orkidén Lappfela som i Sverige enbart växer i Abisko. Kom bara ihåg att du inte får plocka några växter förutom bär och svamp i nationalparken.

Fråga vilken norrlännings om helst. Ett av de absolut bästa sätten att uppleva vintern på är på snöskoter. Innan du kan ut och köra måste du dock ha ett så kallat snöskoterkort. Det korrekta namnet är ”förarbevis för snöskoter” men snöskoterkort används i dagligt tal. För att få ta kortet måste du vara minst 16 år och gå en utbildning hos en godkänd utbildare. Det är Transportstyrelsen som godkänner företag som vill undervisa i snöskoterkörning. Utbildningen består av två delar, en teoretisk och en praktisk del.

Snöskoterkort ett måste för att få köra privat

Den teoretiska delen av utbildningen för att ta snöskoterkort består i att du måste lära dig alla regler som gäller samt klara ett kunskapsprov. Sen kommer den roliga delen, ut och övningsköra. Du får inte övningsköra privat utan det måste ske i de godkända utbildarnas regi. Efter godkänt kunskapsprov kan du köra upp direkt. Klarar du dig så skickar utbildaren en ansökan om förarbevis till Transportstyrelsen. Du kan dock ut och köra på en gång så länge du har ID-handling med dig. Man får inte köra snöskoter utan förarbevis med ett undantag. Har du körkort eller traktorkort får du köra om du anmäler dig till ett organiserat skotersafari.

Sverige är ett avlångt land och det är inte konstigt att matkulturen skiljer sig åt i olika delar av landet. Det finns rätter längst ner i landet som de i norr inte har en aning vad det är och tvärtom. Norrland är också stort och en del traditionella rätter kan vara specifika för ett mindre område. Vi har ju bland annat samerna som har sina egna specialiteter. Gemensamt för många rätter i norr är att mycket handlar om vilt, fisk och bär. Sådant som naturen bjuder på. De metoder man använde i äldre dagar till att konservera maten har också påverkat matkulturen. Idag har självklart många rätter moderniserats men vissa traditioner håller man på.

Med smak av fjäll, sjöar och skogar

Den mest kända norrländska rätten som många i södra Sverige inte ens vågat smaka är nog surströmming. På grund av saltbrist på 1700-talet och speciellt vid Norrlandskusten började man syra mat för att konservera den och från den tiden härstammar surströmmingen. Av samisk mat är nog Souvas det som de flesta känner till. Det är saltat och lättrökt renkött som skärs i tunna skivor. Hos Matklubben kan du hitta både traditionella och moderna recept på Souvas. Med tiden blir ofta gamla traditionella recept moderniserade. Det kan vi också se på de älskade hjortronen som man förr använde enbart till att koka sylt på eller göra mylta av. Nu ser man ofta hjortronen i de mest kreativa moderna desserterna. Flötgröt är en annan norrländsk specialitet. Denna feta och närande gröt har sitt ursprung från fäbodarna. Den kokas på grädde och vetemjöl och äts tillsammans med mjölk, socker, kanel och tunnbröd. Getost tillverkas fortfarande på många gårdar speciellt i Jämtland och det sägs att getost från Jämtland har en smak av fjäll, sjöar och skogar.

Norrländsk mat och festligheter

Många traditionella norrländska maträtter förknippas med festligheter. Sådant som idag inte äts till vardags får nytt liv vid olika event som hålls på olika platser under året. Kolbullar med rårörd lingonsylt till exempel serveras ofta vid marknader i både Hälsingland och Jämtland. Vid den kända marknaden i Jokkmokk finns givetvis möjligheten att prova på samiska rätten Souvas och andra samiska specialiteter. Surströmmingsskivor hålls på ett flertal håll i Norrland i samband med surströmmingspremiären som alltid infaller den tredje torsdagen i augusti. Under sommarmånaderna kan man besöka olika fäbodar för att prova till exempel messmör, pitepalt, mesost och tunnbröd. Om du inte redan har upptäckt den norrländska maten har du mycket gott att se fram emot. Den är ett del av vårt kulturarv som hålls vid liv genom att serveras vid dessa event men även genom att dagens kreativa kockar gärna använder sig av gamla recept i skapande av nya innovativa rätter.

Polarsken är det vackra naturfenomen som i folkmun oftast kallas norrsken. Det är i Sverige också just norrsken det handlar om, eftersom det är polarsken som sker på norra halvklotet. Det finns också södersken, som är polarsken som uppstår på södra halvklotet, runt sydpolen. Lite slarvigt brukar dock norrsken användas för att avse fenomenet polarsken i allmänhet. Norrsken och södersken har också latinska namn, aurora borealis respektive aurora australis. Förledet aurora kommer från den romerska gudinnan Aurora, som var morgonrodnadens gudinna, och efterleden borealis och australis betyder helt enkelt ”nordlig” och ”sydlig”.

Den vetenskapliga förklaringen bakom polarsken är att laddade partiklar (som till största delen består av elektroner) accelererat till höga energier i jordens magnetosfär, och sedan kraschat i atmosfären. De kolliderar då med molekyler och atomer, och försätter dessa i ett mer energirikt tillstånd. När atomerna och molekylerna sedan återgår till sitt normala tillstånd, avger de den extra energin som uppstod, vilket vi kan se i form av polarskenets ljus. Anledningen till att polarsken bara kan uppstå runt jordens två poler är att accelerationen av partiklarna bara kan ske i just dessa områden av magnetosfären. Även om polarskenet från jordytan ser ut att gå i vågformade streck över himlen ligger detta ljus av överflödig energi som en ring runt jordens magnetiska nord- eller sydpol.

Grönt som skiftar i gult är den vanligaste färgen för polarskenets ljus, men det kan även förekomma i tre andra färger: karminrött, violett och blått. Vilken färg skenet har beror på vilken atom eller molekyl som alstrar det: karminrött kommer från syreatomer (på höjder över 200 kilometer), violett från kvävejoner (på höjder över 85 kilometer) och blått av kvävemolekyler (på ungefär 110 kilometers höjd). Det blå skenet är mycket ovanligt, eftersom bara mycket energirika partiklar kan nå så långt ner i atmosfären.

Om du bor så långt norrut i landet att du kan se norrskenet regelbundet, och tycker om att sitta utomhus för att inte störas av ljusen från huset, kan det vara trevligt att ha en liten friggebod på tomten som du kan gå in och värma dig i med jämna mellanrum. Det behöver inte bli en så stor investering, eftersom du kan köpa en billig friggebod på Byggmax.se.

Sverige är ett land som uppskattas internationellt tack vare sin rika natur – och där ingår de vilda djuren. Du behöver inte åka på safari i Afrika eller se grizzlybjörnar i Alaska för att få en glimt av fascinerande djur på nära håll. Det finns många djurarter som lever i det fria här i Sverige som lockar turister från alla världens hörn. Många kommer hit för att njuta av naturen samtidigt som de upplever spänningen som det innebär att se vilda djur på nära håll, vilket bildar en attraktiv kombination för hitresande. Även svenskar har börjat inse att det finns mycket att hämta på hemmaplan.

För en svensk är kanske inte älgen det mest exotiska djuret, men det är annorlunda utomlands. I Tyskland, där älgen är betydligt mer sällsynt, finns det ett stort intresse för skogens konung och tyska turister vallfärdar till Sverige för att få en glimt av den. Flera initiativrika entreprenörer har lyckats utnyttja boomen genom att erbjuda älgsafari, där deltagarna får åka ut i skogen och se älgen på mycket nära håll. Med tanke på att det är ett av våra största vilda djur kan ett möte öga mot öga med en älg vara en fascinerande upplevelse.

Ett annat djur som det finns gott om i våra skogar är björnen. Den är mer folkskygg än älgen och det är troligen för båda parters bästa. Att möta en björn ute i skogen kan innebära direkt livsfara och det sker regelbundet konfrontationer mellan björnar och människor. Även om björnen har potential att vara ett mycket farligt djur är den vacker att titta på och många ser brunbjörnen, som är Sveriges vanligaste björn, som ett av landets allra mest klassiska vilda djur.

Om du vill se ett riktigt ovanligt djur är det lodjuret du ska satsa på. Risken är dock att du får vänta ett bra tag ute på fältet innan den dyker upp eftersom lodjuret är känt för att sällan komma i närheten av människor. Dessutom finns det inte ens 1 000 lodjur, utbrett i hela landet, vilket innebär att chansen är ännu mindre att se det i verkliga livet. Om du föredrar hemmets lugna vrå kan du alltid köpa en lodjursaffisch och hänga upp på väggen. Då kan du också passa på att fräscha upp väggarna genom att måla om med hjälp av målare i Stockholm.

Lingon är namnet på både det vintergröna riset och på bären som växer på riset. Det är i vardagligt tal oftast just bären man avser, eftersom det är den delen av växten som vi plockar och äter. Trots att lingon av många anses som en av de mest klassiskt svenska saker man kan äta är lingonen faktiskt mer populära i Tyskland än i Sverige, och vi exporterar stora mängder bär till både Tyskland och Österrike varje år. På det sättet är lingonet ett ekonomiskt viktigt bär för den svenska landsbygden, eftersom bärplockning är en viktig extra inkomst för många som bor där.

Att det finns gott om lingon i Skandinavien är ingen slump. Lingon trivs nämligen dåligt i varma klimat, men är mycket tåliga mot kyla. De tål temperaturer så låga som -40º, och riset bär sina gröna blad även under de kallaste vintrarna. Under sommaren blommar lingonen. Deras blommor är små, vita och klockformade. Under sensommaren, mellan augusti och september, mognar sedan de röda bären och kan plockas.

Det finns mycket man kan göra med lingon. Rårörda lingon är till exempel ett gott och klassiskt tillbehör till svenska maträtter, liksom lingonsylt. Om du vill tillaga dina lingon, till exempel genom att koka dem till sylt, behöver du självklart ett kök. Många sommarstugor i Sverige i är inte särskilt stora, och ett minikök kan då vara den perfekta lösningen för att spara utrymme men samtidigt ha plats att tillaga alla bär man plockar under semestern. Du hittar ett stort utbud av minikök på Buildor.se.

Förutom att lingon är goda finns det andra fördelar med att äta de röda bären. Forskare har nämligen upptäckt att lingon kan motverka fettansamling. Upptäckten gjordes genom att de bedrev ett experiment då de gav möss en diet rik på fett. De möss som också fick äta rikligt med lingon hade en viktökning som var 20 procent mindre än de andra mössen. Lingon har också länge använts inom folkmedicin, då i sin osötade form. Bären användes för att bota urinvägsinfektion, och de såldes även på Apoteket som ett febernedsättande medel. Om du inte redan har gjort det finns det med andra ord flera anledningar till att ge sig ut i skogen i sommar med bärkorgen i högsta hugg och plocka lite lingon!

Samerna som bedriver renhållning är ursprungligen Solen och vindens folk. Renhållning är något som Sveriges ursprungsbefolkning, samerna, ägnat sig åt sedan urminnes tider. Det är sålunda inget nyligen påkommet påfund för att stärka turistnäringen. I själva verket bygger renskötselrätten på det som benämns urminnes hävd. Denna rätt är visserligen grundlagsskyddad i Sverige. Fast denna rätt är alltså inte något samerna har fått av staten Sverige. Enligt grundlagen är renskötsel förbehållen samerna.

Riksintresse
Sedan 1987 räknas rennäringen som ett riksintresse. Då blev det även ett lagstadgat begrepp att likt friluftsliv, kulturmiljövård och mineralresurser, räknas som ett riksintresse.

En stark samisk näring
Renskötseln är främst inriktad på köttproduktion. Tamdjur används ofta inom turismnäringen. I Sverige har omkring 2 500 personer sin huvudsakliga inkomst från renskötsel. Däremot finns det cirka 5 000 renägare. I samband med arbetsuppgifter som renskiljning och kalvmärkning arbetar i regel även övriga familjemedlemmar.

Reindeers in Gällivare/Sweden

Hur många renar har du?
Den som frågar en renägare hur många renar vederbörande har möts i regel av motfrågan: Hur mycket pengar har du på banken? Det är respektlöst att ställa en fråga av den karaktären.

Det kan också vara svårt att beräkna värdet av den samlade hjorden. För en renägande same är det inte helt lätt att sätta ett värde på en ren. Vad är det som ska värderas? Avelsvärdet eller slaktvärdet. Självklart är avelsvärdet betydligt högre än slaktvärdet. Ett avelsdjur kan ju reproducera sig fler gånger och därför blir hjorden större med tiden. En tam ren är också mer värd. Den renhona som ger mycket kalv är mer värd än en sällan gör det.

Ersättning för bil- respektive tågdödade
Genom en överenskommelse mellan Svenska Samernas Riksförbund (SSR) och Trafikförsäkringsföreningen hanteras ersättning av bildödade renar av Trafikförsäkringsföreningen. På motsvarande sätt ersätts tågdödade av Trafikverket.

Traditionsbärare
Arbete med renskötsel är inte bara ett hårt fysiskt arbete – det är också en livsstil. Renskötsel är av stor, för att inte säga avgörande, betydelse i den samiska kulturen. Den har helt enkelt ett stort symbolvärde. En renskötare är både traditionsbärare och förmedlare av den samiska kulturen. Dagens samer är dock bofasta. För att få bränsleekonomi i bostaden är det bra att ha en värmepump installerad.

Trädgränsen i mellersta Sverige återfinner man på omkring 700-800 meters höjd. Motsvarande gräns i Bolivia är på omkring 5000 meters höjd, den absolut högsta i världen. Så mycket kan det alltså skifta mellan olika trädgränser på olika geografiska områden på allas vårt jordklot.

Trädgränser
Med trädgräns avses en sammanbindande linje mellan de översta eller yttersta enskilda träden intill ett område som helt saknar träd. Att det saknas träd beror helt enkelt på att den omgivande miljön är för sträng för att erbjuda rätt betingelser för att träden ska kunna rota sig och överleva. Klimatet är antingen för kallt eller så lider det brist på luftfuktighet, eller en kombination av båda.

En del trädgränser återfinns i alpina landskap, andra i öken, åter andra i arktiska/antarktiska lägen och andra kombinationer.

Mycket handlar om hur utsatta de träden är på den plats de växer. På exempelvis kustlägen och isolerade berg kan trädgränsen vara betydligt lägre än i motsvarande altituder i inlandslägen. Det beror på starka vindar som pressar träd och buskar till underlydnad. Dessa träds krumma växtsätt är en påminnelse om de stormvindar som kontinuerligt pressat träden mot den mark de växer på. För den som har möjlighet att färdas eller fotvandra i områden med trädgräns, finns goda möjligheter att kunna fotografera olika sorters trädgräns, beroende på den trädart som växer just på den platsen man besöker. Den typen av fotografier, med den sortens motiv, kan med fördel användas för art-prints, ett sätt att hålla sina minnen vid liv.

Trädgräns visavi skogsgräns
Trädgränsen ska däremot inte förväxlas med skogsgränsen om än begreppen tycks vara släkt. Trädgränsen avser enstaka träd, medan skogsgränsen avser den gräns var träd som växer i grupp. Alltså träd som växer sammanhängande i trädbestånd som utgör en gräns mot skogfria områden.

Skogsgränsen, kan i likhet med trädgränsen, vara definierad utifrån dess polära, alpina respektive maritima livsmiljöer.

Sverige är i många avseenden ett unikt land. Tack vare vårt geografiska läge kan vi erbjuda attraktioner och fenomen som andra länder bara kan drömma om. Vi har de mest uppenbara exemplen som norrsken och underbart naturlandskap, och så har vi förstås midnattssolen. Sveriges avlånga form gör att vi i de norra delarna av landet har möjlighet att bevittna fenomenet midnattssol, som innebär att solen aldrig går ner. Det är en upplevelse som får långväga besökare att fascineras, och för lokalborna på de nordligaste breddgraderna är det någon som aldrig upphör att sprida glädje. Efter en lång, mörk vinter är midnattssolen belöningen för alla norrlänningar, och under sommaren får de tillbaka alla missade soltimmar under vintern i form av flera veckor i sträck där solen aldrig går ner.

För en besökare från sydligare platser kan det verka nästan mytologiskt, men midnattssolen är i högsta grad verklig och den återkommer lika punktligt varje år – och det gör turisterna också. Städer som Kiruna och Jokkmokk har under de senaste decennierna insett vilken stor marknadsföringspotential som finns i midnattssolen, och det har gjort att ryktet har spridit sig till alla världens hörn. Numera kommer turister med hemvist i alltifrån USA till Japan för att se midnattssolen i norra Sverige. Just Kiruna har blivit ett populärt resmål för solturister, och i och med att hela sommaren är ljus – även de perioder som inte har midnattssol – så har turistbyrån myntat uttrycket ”100 dagar utan natt”.

För att midnattssol ska kunna inträffa krävs det att platsen i fråga ligger norr om polcirkeln. Polcirkeln skär rakt igenom Norge, Sverige och Finland och fortsätter sedan jorden runt. På många ställen i Sverige finns det platser och stigar som är optimerade för att dra så mycket nytta som möjligt av midnattssolen. En sådan plats är Midnattssolsstigen i närheten av Luossavaara. Den är 4,3 km och om du går den på sommaren är du garanterad en glimt av den berömda midnattssolen.

Att vi svenskar är soldyrkare är ingen hemlighet, men solen har också sina nackdelar. När du ska sova är en sol som sticker i ögonen irriterande, och det kan också störa upplevelsen när du tittar på tv eller arbetar med datorn. Därför kan det vara bra att investera i ett solskydd, som ser till att du bara släpper in solen när du själv väljer det. Haga Solskydd är experter på området och kan se till att du får ta emot solstrålarna på dina villkor.

Få saker är lika intimt förknippat med Norrland som hjortron. Skåne har sin spättekaka, Öland har sina kroppkakor – och i Norrland är det just naturens guld som representerar en hel landsända. Trots att det vanligtvis betraktas som ett norrländskt bär växer hjortron faktiskt över hela landet, med Öland som enda undantag. Anledningen till att hjortron blivit så synonymt med bär i Norrland är troligen att den trivs bra i det norrländska klimatet. Plantan klarar av mycket låga temperaturer och på så sätt är den en optimal växt för bistra norrländska nätter. Dessutom växer den som bäst i fuktiga marker, och det råder det ingen brist på i norra Sverige.

Plockningssäsongen är under sommaren, och då är det många som ger sig ut på jakt efter guldet. I maj kan man börja se de första hjortronen i södra Sverige, och ett par månader senare finns de även i de norra delarna av landet. Numera är det inte så många som försörjer sig på hjortronplockning, men ända fram till ett halvt sekel sedan var hjortronskörden en viktig del av ekonomin i många byar. Då såldes hjortronen från dörr till dörr och de som hade samlat in bären fick förhoppningsvis en bra förtjänst eftersom åtgången var strykande.

Hjortronens stora popularitet beror inte bara på dess speciella smak. I bäret finns det också massor av nyttiga ämnen som bidrar till att hålla dig frisk och ge dig alla vitaminer du behöver. Senare forskning har bekräftat det som norrlänningar har vetat i alla tider: att hjortron är en utmärkt näringskälla. Hjortron innehåller exempelvis höga halter av ellagitanniner, vilket den har gemensamt med liknande bär som hallon och jordgubbar. Den har också en hög procent omega 3-fetter, som vanligtvis finns i till exempel fisk och som är bra för din kropp.

Hjortron är inte alldeles enkelt att plocka, och det bidrar till att den ses som en exklusivitet. Medan jordgubbar kan massproduceras i stora trädgårdsland krävs det lite mer ansträngning om man vill ha de där hjortronen som verkligen smakar Norrland. För att hitta de bästa platserna för hjortronplockning krävs det normalt god lokalkännedom, och om du har turen att springa på en hjortronmyr kan du skatta dig lycklig.

Att plocka bären är dock mer arbetsamt jämfört med lingon och blåbär eftersom varje hjortron växer individuellt, och du kan därför inte fånga upp dem i klasar. Det gör belöningen desto större, och om du bjuder på hjortron under en middagsbjudning vet gästerna att du bjuder på en riktig delikatess.