Populära taggar

Laponia ett Världsarv

Laponia orörd natur

Har du besökt Laponia? Det är ett oerhört stort naturlandskap som i princip är helt orört. Här finns gigantiska berg och fjäll, stora slätter, sumpmark, urgamla skogar, fina fjällsjöar och vilda forsar. Här hittar du givetvis renar, älgar, björnar, vargar, fjällräv, vanlig räv och så vidare. Även natur som är utrotningshotad finns här.

Precis som namnet antyder så är detta sameland, det är deras kultursursprung och det världsarvet består egentligen av en samling nationalparker, Padjelanta, Stora Sjöfjället Muddus och Sarek, man ska också räkna in naturreservaten Sjaunja, Stubba och Rapadalen. Det är verkligen en fantastisk plats som är hela 9400 kvadratkilometer stor. Här kan du få en av dina största naturupplevelser i livet.

Extraordinär natur

Naturen är verkligen ett skådespel i Laponia. Över naturen vilar ett lugn som är svårt att hitta någon annanstans i världen. Höga berg och djupa dalar, lika dramatiska bergstoppar som på mäktiga Teide på Teneriffa, eller lika fantastisk natur som i Sibirien i Ryssland. Här finns verkligen uppslag för äventyr och utflykter, kan man ha det bättre än att vara på en fjälltopp med en kopp kaffe och en tårtbit från Din Tårta, det är tveksamt.

Sedan oerhört länge har dessa delar av världen varit befolkade av urinvånarna Samerna och Laponia är ett av få ställen som kan titulera sig som ett nomadområde. Samerna har alltid varit starkt förknippade med renskötsel och det har till stor del varit deras yrke genom åren. De senaste hundra åren så har deras livsstil sakta men säkert börjat upplösas och samelivet har blivit mer och mer integrerat med övriga samhället. Detta har berott på att samernas land blivit mer och mer utnyttjat på grund av stora vägar, vattenkraften och industrier.

Sedan 1996 är Laponia med på Världsarvslistan.

Världsarvslistan

Världsarvsplatser är en ort, miljö, plats, område eller objekt som berättar något unikt om mänsklighetens historia. Det kan vara naturområden eller platser med kulturhistoriskt värde som anses ha ett så stort värde att det är värt att ha kvar i framtiden för att berätta om en svunnen tid för kommande generationer. På den kända världsarvslistan har Sverige femton platser, därav en är Laponia.

Etthundra nittiotre länder har skrivit på Unescos konvention att skydda världens kultur- och naturarv. Målet är att bevara dessa platser genom lagar och förordningar i var och ens eget land. En gång var femte år så rapporterar länderna om hur arbetet går framåt med dessa platser.

Det är tydligt att Laponias kulturvärden är viktiga och bör därför inte avskiljas från naturvärdena som är själva grunden för denna underbara plats. Här är en av få platser är där människans betydelse bara utger en liten del, här är det naturen som bestämmer. Det är förstås det som gör Laponia till en så betydande plats.

Nationalparken Abisko

Nationalparken i Abisko är en av Europas äldsta, området ligger i Lappland och blev skyddat redan 1902. Idag är det en välbesökt park och ett av Sveriges mest välkända naturmotiv kommer härifrån. Det är den karaktäristiska Lapporten som synts på många tavlor och vykort. I Abisko kan du verkligen njuta av naturen året om. Det finns massor av aktiviteter att ta del av, sommar som vinter. Det är lätt att ta sig till nationalparken som ligger cirka 10 mil från Kiruna stad, med andra ord behöver du inte vara en utpräglad fjällvandrare för att upptäcka skönheten hos denna fjällpärla.

Den populära Kungsleden

Under de snöfria perioderna är det otroligt fint att upptäcka Abisko till fots. Det finns flera vandringsleder som sträcker sig genom området. Den mest kända av dessa är Kungsleden. Kungsleden är en lång vandringsled som sträcker sig cirka 45 mil genom flera välkända områden och nationalparker. Svårighetsgraden på strapatserna varierar beroende på vilken sträcka du väljer. Sträckan genom Abisko är lätt att vandra och tillhör en av de mest populära. Naturvårdsverket har dessutom som mål att tillgängligheten i nationalparkerna ska förbättras och därför avsätts mer pengar till att rusta upp vandringslederna. I Abisko finns idag sträckor som enbart tar en halvtimme att vandra, och då hinner besökaren ändå få en hisnande naturupplevelse.

Lapporten och andra sevärdheter

I Abisko nationalpark finns det flera sevärdheter att ta del av. Den mest kända är givetvis Lapporten som är dalgång mellan de två fjällen Nissuntjårro och Tjuonatjåkka. Denna port mellan de två topparna är flitigt fotograferad bland besökarna. Under senhösten och vintern kan du dessutom gå en kurs hur du på bästa sätt fotograferar norrskenet som flammar under kalla och klara nätter över Lapporten och nationalparken. Abiskos fauna och flora är spännande med flera sällsynta växter och arter. Har du tur kan du få se den sällsynta orkidén Lappfela som i Sverige enbart växer i Abisko. Kom bara ihåg att du inte får plocka några växter förutom bär och svamp i nationalparken.

Nationalparken Sarek

Ett dramatiskt landskap med fjäll över 2000 meter, runt 100 glaciärer, vilt forsande vatten och djupa dalar – det är nationalparken Sarek. I detta högalpina område har samerna bott i urminnes tider helt utan bekväma anordningar. Det är en Sveriges få oexploaterade vildmarker och att vandra här är ingenting för den som är ovan. Sarek ligger beläget isolerat i nordvästra Lappland och det är ett väderutsatt område. Du som väljer att vandra här i detta spektakulära vildmarksområde måste ha grundlig erfarenhet i fjällvandring, men belöningen väntar i form att upplevelser och vyer som inte finns någon annanstans.

Laponia med nationalparker, glaciärer och naturreservat

Sarek ingår i området Laponia, som år 1996 utsågs av FN-organet UNESCO till ett av världsarven. Sarek är en av Sveriges vildaste och vackraste platser och dess fjäll är Nordens mest otillgängliga. Som ett av de 600 världsarven åtnjuter Sarek ett speciellt skydd med världen som väktare. Motivering för Laponias utmärkelse till världsarv är i korthet att här finns enastående naturfenomen, betydelsefulla lokaler för skydd av biologisk mångfald och ett av de bäst bevarade exempel på boplatser för nomader från förhistorisk tid. Förutom Sarek omfattar Laponia även de fyra nationalparkerna Muddus, Padjelanta och Stora Sjöfallet. Sjaunja och Stubba är de naturreservat som ingår och glaciärer områdena är Sulitelma, Rapadalens deltaområde och Tjuoltadalen.

Vandra i Sarek

Har du bestämt dig för att vandra i Sarek? Här kan du se Europas största älgar men även lo, järv och björn. Här finns inga vandringsleder och de stigar som finns är upptrampade av renar eller tidigare besökare. Här finns inga vandringsleder eller stugor. Vädret växlar snabbt och Sarek är det område med mest nederbörd i landet. Vintertid är det ett farligt område eftersom det finns risk för kraftiga snöstormar och laviner. För att vandra igenom området får du räkna med minst en vecka. Det finns inget fungerande mobilnät i hela området. Om du vill anta utmaningen att vandra här ska du vara en van fjällvandrare och du måste ha rätt utrustning samt att du måste räkna med oförutsedda händelser.

Ta snöskoterkort

Snowmobilers in falling snow follow a beautiful trail on a vacation in the Rocky Mountains.Fråga vilken norrlännings om helst. Ett av de absolut bästa sätten att uppleva vintern på är på snöskoter. Innan du kan ut och köra måste du dock ha ett så kallat snöskoterkort. Det korrekta namnet är ”förarbevis för snöskoter” men snöskoterkort används i dagligt tal. För att få ta kortet måste du vara minst 16 år och gå en utbildning hos en godkänd utbildare. Det är Transportstyrelsen som godkänner företag som vill undervisa i snöskoterkörning. Utbildningen består av två delar, en teoretisk och en praktisk del.

Snöskoterkort ett måste för att få köra privat

 

Den teoretiska delen av utbildningen för att ta snöskoterkort består i att du måste lära dig alla regler som gäller samt klara ett kunskapsprov. Sen kommer den roliga delen, ut och övningsköra. Du får inte övningsköra privat utan det måste ske i de godkända utbildarnas regi. Efter godkänt kunskapsprov kan du köra upp direkt. Klarar du dig så skickar utbildaren en ansökan om förarbevis till Transportstyrelsen. Du kan dock ut och köra på en gång så länge du har ID-handling med dig. Man får inte köra snöskoter utan förarbevis med ett undantag. Har du körkort eller traktorkort får du köra om du anmäler dig till ett organiserat skotersafari.

Mat från norra Sverige

Sverige är ett avlångt land och det är inte konstigt att matkulturen skiljer sig åt i olika delar av landet. Det finns rätter längst ner i landet som de i norr inte har en aning vad det är och tvärtom. Norrland är också stort och en del traditionella rätter kan vara specifika för ett mindre område. Vi har ju bland annat samerna som har sina egna specialiteter. Gemensamt för många rätter i norr är att mycket handlar om vilt, fisk och bär. Sådant som naturen bjuder på. De metoder man använde i äldre dagar till att konservera maten har också påverkat matkulturen. Idag har självklart många rätter moderniserats men vissa traditioner håller man på.

Berry cloudberries against a cervine moss

Med smak av fjäll, sjöar och skogar

Den mest kända norrländska rätten som många i södra Sverige inte ens vågat smaka är nog surströmming. På grund av saltbrist på 1700-talet och speciellt vid Norrlandskusten började man syra mat för att konservera den och från den tiden härstammar surströmmingen. Av samisk mat är nog Souvas det som de flesta känner till. Det är saltat och lättrökt renkött som skärs i tunna skivor. Hos Matklubben kan du hitta både traditionella och moderna recept på Souvas. Med tiden blir ofta gamla traditionella recept moderniserade. Det kan vi också se på de älskade hjortronen som man förr använde enbart till att koka sylt på eller göra mylta av. Nu ser man ofta hjortronen i de mest kreativa moderna desserterna. Flötgröt är en annan norrländsk specialitet. Denna feta och närande gröt har sitt ursprung från fäbodarna. Den kokas på grädde och vetemjöl och äts tillsammans med mjölk, socker, kanel och tunnbröd. Getost tillverkas fortfarande på många gårdar speciellt i Jämtland och det sägs att getost från Jämtland har en smak av fjäll, sjöar och skogar.

Norrländsk mat och festligheter

Många traditionella norrländska maträtter förknippas med festligheter. Sådant som idag inte äts till vardags får nytt liv vid olika event som hålls på olika platser under året. Kolbullar med rårörd lingonsylt till exempel serveras ofta vid marknader i både Hälsingland och Jämtland. Vid den kända marknaden i Jokkmokk finns givetvis möjligheten att prova på samiska rätten Souvas och andra samiska specialiteter. Surströmmingsskivor hålls på ett flertal håll i Norrland i samband med surströmmingspremiären som alltid infaller den tredje torsdagen i augusti. Under sommarmånaderna kan man besöka olika fäbodar för att prova till exempel messmör, pitepalt, mesost och tunnbröd. Om du inte redan har upptäckt den norrländska maten har du mycket gott att se fram emot. Den är ett del av vårt kulturarv som hålls vid liv genom att serveras vid dessa event men även genom att dagens kreativa kockar gärna använder sig av gamla recept i skapande av nya innovativa rätter.

Polarsken

Polarsken är det vackra naturfenomen som i folkmun oftast kallas norrsken. Det är i Sverige också just norrsken det handlar om, eftersom det är polarsken som sker på norra halvklotet. Det finns också södersken, som är polarsken som uppstår på södra halvklotet, runt sydpolen. Lite slarvigt brukar dock norrsken användas för att avse fenomenet polarsken i allmänhet. Norrsken och södersken har också latinska namn, aurora borealis respektive aurora australis. Förledet aurora kommer från den romerska gudinnan Aurora, som var morgonrodnadens gudinna, och efterleden borealis och australis betyder helt enkelt ”nordlig” och ”sydlig”.Polarlicht_2

Den vetenskapliga förklaringen bakom polarsken är att laddade partiklar (som till största delen består av elektroner) accelererat till höga energier i jordens magnetosfär, och sedan kraschat i atmosfären. De kolliderar då med molekyler och atomer, och försätter dessa i ett mer energirikt tillstånd. När atomerna och molekylerna sedan återgår till sitt normala tillstånd, avger de den extra energin som uppstod, vilket vi kan se i form av polarskenets ljus. Anledningen till att polarsken bara kan uppstå runt jordens två poler är att accelerationen av partiklarna bara kan ske i just dessa områden av magnetosfären. Även om polarskenet från jordytan ser ut att gå i vågformade streck över himlen ligger detta ljus av överflödig energi som en ring runt jordens magnetiska nord- eller sydpol.

Grönt som skiftar i gult är den vanligaste färgen för polarskenets ljus, men det kan även förekomma i tre andra färger: karminrött, violett och blått. Vilken färg skenet har beror på vilken atom eller molekyl som alstrar det: karminrött kommer från syreatomer (på höjder över 200 kilometer), violett från kvävejoner (på höjder över 85 kilometer) och blått av kvävemolekyler (på ungefär 110 kilometers höjd). Det blå skenet är mycket ovanligt, eftersom bara mycket energirika partiklar kan nå så långt ner i atmosfären.

Om du bor så långt norrut i landet att du kan se norrskenet regelbundet, och tycker om att sitta utomhus för att inte störas av ljusen från huset, kan det vara trevligt att ha en liten friggebod på tomten som du kan gå in och värma dig i med jämna mellanrum. Det behöver inte bli en så stor investering, eftersom du kan köpa en billig friggebod på Byggmax.se.

Djurlivet i svensk natur

Sverige är ett land som uppskattas internationellt tack vare sin rika natur – och där ingår de vilda djuren. Du behöver inte åka på safari i Afrika eller se grizzlybjörnar i Alaska för att få en glimt av fascinerande djur på nära håll. Det finns många djurarter som lever i det fria här i Sverige som lockar turister från alla världens hörn. Många kommer hit för att njuta av naturen samtidigt som de upplever spänningen som det innebär att se vilda djur på nära håll, vilket bildar en attraktiv kombination för hitresande. Även svenskar har börjat inse att det finns mycket att hämta på hemmaplan.

 

För en svensk är kanske inte älgen det mest exotiska djuret, men det är annorlunda utomlands. I Tyskland, där älgen är betydligt mer sällsynt, finns det ett stort intresse för skogens konung och tyska turister vallfärdar till Sverige för att få en glimt av den. Flera initiativrika entreprenörer har lyckats utnyttja boomen genom att erbjuda älgsafari, där deltagarna får åka ut i skogen och se älgen på mycket nära håll. Med tanke på att det är ett av våra största vilda djur kan ett möte öga mot öga med en älg vara en fascinerande upplevelse.Djurlivet i svensk natur 1

 

Ett annat djur som det finns gott om i våra skogar är björnen. Den är mer folkskygg än älgen och det är troligen för båda parters bästa. Att möta en björn ute i skogen kan innebära direkt livsfara och det sker regelbundet konfrontationer mellan björnar och människor. Även om björnen har potential att vara ett mycket farligt djur är den vacker att titta på och många ser brunbjörnen, som är Sveriges vanligaste björn, som ett av landets allra mest klassiska vilda djur.

 

Om du vill se ett riktigt ovanligt djur är det lodjuret du ska satsa på. Risken är dock att du får vänta ett bra tag ute på fältet innan den dyker upp eftersom lodjuret är känt för att sällan komma i närheten av människor. Dessutom finns det inte ens 1 000 lodjur, utbrett i hela landet, vilket innebär att chansen är ännu mindre att se det i verkliga livet. Om du föredrar hemmets lugna vrå kan du alltid köpa en lodjursaffisch och hänga upp på väggen. Då kan du också passa på att fräscha upp väggarna genom att måla om med hjälp av målare i Stockholm.

Lingon

Lingon är namnet på både det vintergröna riset och på bären som växer på riset. Det är i vardagligt tal oftast just bären man avser, eftersom det är den delen av växten som vi plockar och äter. Trots att lingon av många anses som en av de mest klassiskt svenska saker man kan äta är lingonen faktiskt mer populära i Tyskland än i Sverige, och vi exporterar stora mängder bär till både Tyskland och Österrike varje år. På det sättet är lingonet ett ekonomiskt viktigt bär för den svenska landsbygden, eftersom bärplockning är en viktig extra inkomst för många som bor där.800px-Vaccinium_vitis-idaea_20060824_003

Att det finns gott om lingon i Skandinavien är ingen slump. Lingon trivs nämligen dåligt i varma klimat, men är mycket tåliga mot kyla. De tål temperaturer så låga som -40º, och riset bär sina gröna blad även under de kallaste vintrarna. Under sommaren blommar lingonen. Deras blommor är små, vita och klockformade. Under sensommaren, mellan augusti och september, mognar sedan de röda bären och kan plockas.

Det finns mycket man kan göra med lingon. Rårörda lingon är till exempel ett gott och klassiskt tillbehör till svenska maträtter, liksom lingonsylt. Om du vill tillaga dina lingon, till exempel genom att koka dem till sylt, behöver du självklart ett kök. Många sommarstugor i Sverige i är inte särskilt stora, och ett minikök kan då vara den perfekta lösningen för att spara utrymme men samtidigt ha plats att tillaga alla bär man plockar under semestern. Du hittar ett stort utbud av minikök på Buildor.se.

Förutom att lingon är goda finns det andra fördelar med att äta de röda bären. Forskare har nämligen upptäckt att lingon kan motverka fettansamling. Upptäckten gjordes genom att de bedrev ett experiment då de gav möss en diet rik på fett. De möss som också fick äta rikligt med lingon hade en viktökning som var 20 procent mindre än de andra mössen. Lingon har också länge använts inom folkmedicin, då i sin osötade form. Bären användes för att bota urinvägsinfektion, och de såldes även på Apoteket som ett febernedsättande medel. Om du inte redan har gjort det finns det med andra ord flera anledningar till att ge sig ut i skogen i sommar med bärkorgen i högsta hugg och plocka lite lingon!

Rennäring

Samerna som bedriver renhållning är ursprungligen Solen och vindens folk. Renhållning är något som Sveriges ursprungsbefolkning, samerna, ägnat sig åt sedan urminnes tider. Det är sålunda inget nyligen påkommet påfund för att stärka turistnäringen. I själva verket bygger renskötselrätten på det som benämns urminnes hävd. Denna rätt är visserligen grundlagsskyddad i Sverige. Fast denna rätt är alltså inte något samerna har fått av staten Sverige. Enligt grundlagen är renskötsel förbehållen samerna.

 

Riksintresse
Sedan 1987 räknas rennäringen som ett riksintresse. Då blev det även ett lagstadgat begrepp att likt friluftsliv, kulturmiljövård och mineralresurser, räknas som ett riksintresse.

 

En stark samisk näring
Renskötseln är främst inriktad på köttproduktion. Tamdjur används ofta inom turismnäringen. I Sverige har omkring 2 500 personer sin huvudsakliga inkomst från renskötsel. Däremot finns det cirka 5 000 renägare. I samband med arbetsuppgifter som renskiljning och kalvmärkning arbetar i regel även övriga familjemedlemmar.

Reindeers in Gällivare/Sweden

Reindeers in Gällivare/Sweden

 

Hur många renar har du?
Den som frågar en renägare hur många renar vederbörande har möts i regel av motfrågan: Hur mycket pengar har du på banken? Det är respektlöst att ställa en fråga av den karaktären.

Det kan också vara svårt att beräkna värdet av den samlade hjorden. För en renägande same är det inte helt lätt att sätta ett värde på en ren. Vad är det som ska värderas? Avelsvärdet eller slaktvärdet. Självklart är avelsvärdet betydligt högre än slaktvärdet. Ett avelsdjur kan ju reproducera sig fler gånger och därför blir hjorden större med tiden. En tam ren är också mer värd. Den renhona som ger mycket kalv är mer värd än en sällan gör det.

 

Ersättning för bil- respektive tågdödade
Genom en överenskommelse mellan Svenska Samernas Riksförbund (SSR) och Trafikförsäkringsföreningen hanteras ersättning av bildödade renar av Trafikförsäkringsföreningen. På motsvarande sätt ersätts tågdödade av Trafikverket.

 

Traditionsbärare
Arbete med renskötsel är inte bara ett hårt fysiskt arbete – det är också en livsstil. Renskötsel är av stor, för att inte säga avgörande, betydelse i den samiska kulturen. Den har helt enkelt ett stort symbolvärde. En renskötare är både traditionsbärare och förmedlare av den samiska kulturen. Dagens samer är dock bofasta. För att få bränsleekonomi i bostaden är det bra att ha en värmepump installerad.

Trädgränsen

Trädgränsen i mellersta Sverige återfinner man på omkring 700-800 meters höjd. Motsvarande gräns i Bolivia är på omkring 5000 meters höjd, den absolut högsta i världen. Så mycket kan det alltså skifta mellan olika trädgränser på olika geografiska områden på allas vårt jordklot.

 

Trädgränser
Med trädgräns avses en sammanbindande linje mellan de översta eller yttersta enskilda träden intill ett område som helt saknar träd. Att det saknas träd beror helt enkelt på att den omgivande miljön är för sträng för att erbjuda rätt betingelser för att träden ska kunna rota sig och överleva. Klimatet är antingen för kallt eller så lider det brist på luftfuktighet, eller en kombination av båda.

En del trädgränser återfinns i alpina landskap, andra i öken, åter andra i arktiska/antarktiska lägen och andra kombinationer.

Mycket handlar om hur utsatta de träden är på den plats de växer. På exempelvis kustlägen och isolerade berg kan trädgränsen vara betydligt lägre än i motsvarande altituder i inlandslägen. Det beror på starka vindar som pressar träd och buskar till underlydnad. Dessa träds krumma växtsätt är en påminnelse om de stormvindar som kontinuerligt pressat träden mot den mark de växer på. För den som har möjlighet att färdas eller fotvandra i områden med trädgräns, finns goda möjligheter att kunna fotografera olika sorters trädgräns, beroende på den trädart som växer just på den platsen man besöker. Den typen av fotografier, med den sortens motiv, kan med fördel användas för art-prints, ett sätt att hålla sina minnen vid liv.Trädgränsen 1

 

Trädgräns visavi skogsgräns
Trädgränsen ska däremot inte förväxlas med skogsgränsen om än begreppen tycks vara släkt. Trädgränsen avser enstaka träd, medan skogsgränsen avser den gräns var träd som växer i grupp. Alltså träd som växer sammanhängande i trädbestånd som utgör en gräns mot skogfria områden.

Skogsgränsen, kan i likhet med trädgränsen, vara definierad utifrån dess polära, alpina respektive maritima livsmiljöer.

meeta